Zara/Nä - The Story of My Life

Vardag, musik, film, tv-serier, naglar, smink, hudvård, bakning, böcker, resor & tankar

30 Seconds to Mars @ Annexet 22/4

Kategori: Adventures through time and space, The music in my vains

När vi kom tillbaka till hotellet, fixade vi oss innan vi drog iväg till Annexet. Insläppet hade börjat så vi slapp stå ute och vänta. Det var en liten vänta innan vi fick gå in till själva platsen där scenen var. Efter en liten väntan så började äntligen konserten. Jag hade otroligt kul, hoppade, dansade och sjöng för fulla lungor hela tiden. 30 Seconds to Mars är alltid bra live, Jared har otroligt bra utstrålning och driver får publiken enagerade. Men jag kunde inte låta bli att tänka på att utan Tomo med på turnén blev det lite "The Jared show". Shannon märker man tyvärr inte av jättemycket utan det är mest Jared som märks av, visst de är bara två stycken men jag tycker det är lite synd. Speciellt när Jared i princip bara är ute på catwalken hela tiden. Men deras musik är fantastisk och jag de levererar precis som alltid, nu längtar jag till i sommar då jag tänkt se de på Gröna Lund.

One Ok Rock @ Debaser Strand 6/12

Kategori: Adventures through time and space, The music in my vains

Efter jobbet åkte jag och håmtade upp Maja och vi begav oss direkt mot Stockholm. Resan gick fort och vi hittade till konsertstället enkelt men bara två små felkörningar, jag blir imponerad då jag hatar att köra i Stockholm och alltid kör fel, men är det i princip rakt hela vägen så borde det inte gå fel.
 
När vi parkerat så gick vi till lokalen där konserten skulle vara, men lite för lång kö och lite för kallt ute så vi satte oss i bilen igen. Efter en studn var det mindre kö så vi kom in fort. Vi hittade bra platser och förbandet Crown The Empire började spela gamska snart därpå.
jag började lyssna på de någon vecka innan mest för att kolla vad det var. Jag gilla det direkt. Dock blev jag inte så imponerad av de live, fick ganska tråkig känsla av deras live framträdanse, men de hade en bra setlist.
Sedan fick vi vänta lite till och under tiden började vi prata med några som stod runt oss. Sedan nästan prick halv nio gick de på. Alltså WOW så bra de var live. Det vae fart och känsla hela tiden. Jag kände bandets närvaro så tydligt, till skillnad från förbandet. Jag hade så otroligt roligt hela spelningen, sög med, hoppa, headbanga och körde hela konserten. Var helt slut och svett efteråt. De körde nästan hela nya plattan och några gamla hits. De körde en låt helt instrumental vilket jag tyckte var kulmoch originellt. De körde även två akustiska låtar var av i en stannade de och stod stilla ganska länge mitt i låten.
 
Sångarens röst var även bland det mest fantastiska jag har hört. Han kunde hålla ut toner hur länge som helst och rösten var så fin och stark. Det märktes verkligen vilken talanag han har när de körde se akustiska låtarna.
När man lyssnar på bandets låtar sår Takas engelska helt felfri men när han pratade mellan låtarna så hade han en gullig lite japansk accent.
 
Något somm slog mig var att det var så blandat med folk på spelningen. Jag är van vid fjortisbrudar eller mycket killar, men här var det blandat. Jag såg en del mörkhyade personer, en del i slöja, asiater, killar & tjejer i blandad ålder och föräldrar som diggade med. Att jag reagerar på detta är för att oftast när jag går på knsert är det bara vira människor översllt, det var så skönt med lite omväxling. Ävn mentaliteten var trevlig och hjälpsam. Jag får byta scen och bli insatt i J-rocken istället.
 
 
 

Marilyn Manson @ Annexet 14/11

Kategori: Adventures through time and space

Efter att jag hade slutat jobba svängde jag förbi Maja på stan och inväntade att hon skulle sluta jobba. Vi gick och köpte med oss kvällsmat att äta i bilen och sedan begav vi oss till Stockholm. Vi gjorde ett stopp i Enköping där vi plockade upp Essi som jag inte träffat på ett par månader. Från att inte har träffats på flera år har vi minska tiden mellan vår träffar betydligt vilket är väldigt trevligt.

Det gick väldigt smärtfritt att hitta till Annexet, köra i Stockholm är inte min starka sida men nu blev det inte en enda fel körning, i Stockholm i alla fall (vi snurrade dock runt i lilla Enköping som galningar.) I Stockholm var det kallt och halt men det var ingen kö in så vi behövde inte frysa så länge. Efter att ha hängt av oss och gått på toa började konserten ganska strax därpå. (Livet är ganska skönt när man inte spenderar hela dagen till att köa och frysa ihjäl.)

Innan hade jag varit lite orolig för skicket på Marilyn Manson, jag har sett honom då han inte är hög och då har han varit jättebra, men vet att när han är hög på scen så är det mest bara katastrof. Men jag behövde egentligen inte oroa mig. Han var bra som vanligt och körde bara bra låtar. Dock hade han brutit vadbenet i början av oktober så han hade fått ställa in nio konserter och när han kom in satt han i en stol han styrde med en joystick. Där blev jag lite orolig att han skulle vara hög och bara sitta i stolen hela konserten, men efter två körde han några låtar ståendes. Han förklarade då att han brutit benet. Han hade även två personer som såg ut som läkare med munskydd, blå scrubs och gummihandskar som hjälpte honom under konserten.

Det känns så klockrent Manson att han löser sitt brutna ben och gör det till en del av showen. Även fast han inte kunde vara all over the place som han brukar vara så var han väldigt närvarande och hans röst är så underbar live, jag älskar den på skiva men live det slår mycket.

Konserten var tyvärr väldigt kort, vilket jag tror det beror på att han brutit foten. Det var väldigt synd då jag verkligen hade hoppat på en lång konsert, men jag hoppas istället att han kommer tillbaka snart. 

(null)
(null)
(null)(null)